då har jag jobbat min sista dag i stan. nu blir det nacka igen. det känns kul. hoppas jag kommer ihåg allt bara.

jag vet att jag sagt det förut, men jag är så glad att jag har mitt jobb.

tänker ändå att om jag aldrig hade träffat mrT, hade jag inte haft det jobbet. jag hade varit kvar i sundsvall i min lilla matbutik.

jag känner många gånger att jag önskar att jag aldrig träffat honom. men då hade jag ju inte varit där jag är nu.

nu är jag på ett jobb där dom verkligen ser hur mycket jag kan, hur mycket jag älskar att jobba.

så jag är ändå väldigt glad att jag träffade honom. att han fick mej ifrån sundsvall.

jag är ju glad att jag träffade honom av andra anledningar också. men just nu är det jobbigt att tänka på.

nu ska jag samla mina tankar. fokusera inför morgon dagen.

snart kommer han också. så nu måste jag försöka hålla emot. försöka vara stark.

idag iallafall.

/trudi

det skrämmer mej att jag inte har någon i den här staden. ingen familj.

visst har jag vänner. som jag tycker väldigt mycket om. men jag känner mej ändå inte helt trygg med dom. jag har så svårt att öppna mej för nya människor.

det finns ingen jag kan komma till och bara gråta som en bäbis hos.

det kan jag bara göra med min familj. dom som verkligen känner mej.

min trygghet här, min familj, var du mrT. hos dej kan jag vara mej själv, helt. 

det kommer att bli så ensamt nu. alldeles själv i den här stora staden. det som håller mej kvar här är mitt jobb.

jag vill inte flytta hem igen. jag trivs så bra här ändå. men kan jag stanna bara för jobbet?

borde jag också dra? någonstans långt borta ifrån allt.

jag vill ju stanna här. men vet inte om jag kommer klara av ensamheten. jag kan ju faktiskt inte jobba jämt, även om jag vill.

tomrummet efter dej kommer att bli enormt. för stort för att fylla.

även fast du gjorde så mycket dumt mot mej, så ska du veta att jag ändå tycker att du är underbar. jag ser dej. jag ser bakom all ilska och smärta och hittar dej. en vacker kille. jag kommer aldrig se dej som en dålig människa. du är fantastisk på alla sätt.

jag tänker stanna ett tag i alla fall. det händer alldeles för mycket på jobbet för att jag ska kunna lämna det. 

en dag i taget nu trudi.

/T

det är så frustrerande. jag tjatar och tjatar om dej mrT.

jag försöker ju tänka på andra saker. jag gör ALLT för att släppa dej... men så kommer det oundvikliga. jag sitter här ensam. tårarna bränner på kinderna. jag hatar det här. jag hatar mej själv för att jag inte kan få dej att stanna.  jag känner mej så otillräcklig. jag ville så gärna räcka till för dej.

slå mej, sparka mej, skrik åt mej, men lämna mej inte.

jag klarar inte att bli lämnad en gång till. det finns inga ord som kan beskriva hur ont de gör.

snälla, snälla lämna mej inte.

/t