Happy people have no stories

Alla inlägg under november 2009

Av Trudi Fryksell - 19 november 2009 20:58

jag har fått dom sjukaste humörsvängningarna.

jag sitter och skrattar ena stunden.tror för en stund att jag är glad. jag säger glada saker. vi kan prata som normala människor.

sen blir jag förbannad. jag bråkar över ingenting. tänder till för minsta lilla. jag söker efter knappar som jag kan trycka in. retas. trycker på och testar gränser. jag vet ju att du tappar kontrollen. ändå kan jag inte sluta. det blir ett tvångsbeteende. du säger arga saker.

då kommer tårarna. när dom kommer har jag redan gjort dej så förbannad att du vill kräkas på mej. jag blir otröstlig. jag ber dej att hålla om mej. ge mej lugn och trygghet. men då är det försent. jag har redan lyckats locka fram monstret i dej.

så jag gråter tills jag somnar.


ny dag.

det börjar om. skratt, ilska, tårar.


förlåt för att du måste stå ut med låga trudi. hennes dåliga sidor tar fram dina.

jag vet att du hatar henne. det gör jag också.


det kan inte bli värre nu i alla fall.


/trudi

Av Trudi Fryksell - 17 november 2009 14:47

jag vill inte vara här mer. väck mej ur den här mardrömmen. den vill aldrig ta slut.

varför går det inte över? alla säger att det kommer att bli bra. det blir aldrig bra.

hur ska det kunna bli bra? du ska ju lämna mej. jag ska bli lämnad. skräcken sprider sej i min kropp.

låt mej bara försvinna.

jag klarar inte det här. det kryper under huden.

jag vill att du ska stanna.

ändå är jag så förbannad på dej att jag kokar.


titta inte på mej! jag vill inte ha dina ögon på mej. prata inte med mej! jag orkar inte höra din röst. ta inte på mej. jag vill inte vänja mej vid den trygghet dina armar ger mej.

ta inte ut din ilska på mej mer! fattar du inte att du inte kan göra det mer? när du befriade dej från skyldigheter förlorade du också dina rättigheter.

säg inte till mej vad jag ska göra. du får inte bestämma hur jag ska vara längre.

om du tappar kontrollen får du inte göra det i min närhet. ta ut det på någon annan! jag har fått nog. jag behöver inte ta din skit mer. den kan du tugga och svälja själv. då kanske du fattar hur illa det smakar.

be mej inte killa dej på ryggen när du inte kan sova. det kan någon annan göra. dom som står på kö kanske?

din ångest är din! ge den inte till mej.

jag skiter i om du mår dåligt. jag bryr mej inte om att du grät.


jag orkar inte mer nu. 

jag kan inte förstå att jag aldrig mer ska får känna den där känslan. känslan som du tog ifrån mej.

du har tagit allt ifrån mej. ALLT.

allt du gav mej var allt jag hade. nu är det borta. så långt borta.


ta mej också. ta mej med allt annat du tagit.


/trudi

Av Trudi Fryksell - 16 november 2009 10:10

är man sjuk om man gråter? behöver man hjälp för att man känner?


det är så lätt att döma andra. att spy ord över folk.

att dömma andra är ett tecken på dåligt självförtroende. det visar att man är okunnig.

man måste intala sej själv att andra är dum i huvudet för att rättfärdiga sitt eget beteende.

men kanske är det så att man borde lära känna sej själv, ta tag i sina egna problem, innan man börjar dela ut diagnoser till höger och vänster.


jag kan hantera det. jag kan ta dina ord-spyor. jag har hört alla dessa ord förut. om inte av andra så från mej själv.

jag är mycket medveten om vem jag är och vad jag har varit med om.

jag har lärt mej att se djupare än ytan.


jag skulle kunna såra dej också. jag skulle kunna säga saker som skulle få dej att vilja krypa ur ditt eget skinn.

men vem ger mej rätten att göra det?

varför skulle jag vilja såra och håna dej för något som inte är ditt fel?

jag vet bättre än så. jag är större än så.


det ända jag hör när du kallar mej psykfall, är hur dålig du mår.

så nej, jag tar inte åt mej.

hade du varit min läkare eller min psykolog hade jag kankse gjort det.

men du är en okunnig liten pojke med dåligt självförtroende som gillar att sparka på mej när jag redan ligger ner. orden du egentligen vill säga till dej själv biter inte på mej.


det tragiska är att du vet min historia. du vet precis vart jag kommer ifrån.

jag sa saker till dej i förtoende. saker jag inte sagt till någon annan. saker som gör fruktansvärt ont att prata om. men jag ville att du skulle veta. att du skulle förstå.

jag trodde inte ens i mina vildaste mardrömmar att DU, av alla människor, skulle använda det mot mej.

jag trodde du visste bättre än så. jag trodde att du var större än så.


jag hade fel. jag gjorde ett misstag när jag delade mina sår med dej.

jag gav dej ett vapen när jag öppnade mej för dej.

jag trodde att dina vackra ögon skulle se djupare. se något annat än ett psykfall.


är man sjuk om man inte gråter? behöver man hjälp om man inte är kapabel till att känna?


/trudi

Av Trudi Fryksell - 13 november 2009 09:46

du har alltid varit så fri. du har gjort det du har velat gjort. ingen kan bestämma över dej.

det är klart jag trodde att du var en fjärill.

jag var så glad när jag äntligen lyckades fånga dej. jag slöt mina händer runt dej. försiktigt.

sen tröck jag till. i hoppom att förstöra dina vingar. jag ville inte att du skulle flyga iväg.

när jag öppnade händerna igen var du död.  jag hade dödat dej.

nu går jag omkring med en död fjärill i händerna. som jag vägrar släppa.


och du, jag är grym på fifa egentligen! skulle slå dej alla dagar i veckan!


/trudi



Av Trudi Fryksell - 12 november 2009 09:43

det var så skönt att se henne. men samtidigt var det jobbigt. hon är så snäll och klok.

jag visste ju att hon skulle fråga. jag visste inte hur jag skulle svara, eller reagera.

jag sa som det var. precis som det var. exakt hur jag kände. tårarna dunkade bakom ögonen. men jag höll tillbaka.

hon var också ärlig.

jag sa att jag kände med dej. jag sa hur du mådde. jag sa fina saker om dej.

men hon kände med mej. hon frågade hur jag mådde. hon sa fina saker om mej.

det värmde.

jag ville bara ösa ur mej tårar.

hon är en fin person.


alla säger till mej att jag fixar det här. dom säger att det kommer en dag då jag kan vara glad igen.

själv kan jag inte se den dagen. men ni borde ju veta.

ni är äldre än jag. ni har kännt som jag någon gång i erat liv. ni överlevde.

varför skulle jag då inte göra det?


kanske kommer det en dag då jag inte längre vill må dåligt. då jag inte låter någon dra ner mej.

en dag när jag hellre är lycklig ensam, än olycklig med någon annan.


/trudi

Av Trudi Fryksell - 9 november 2009 10:52

att andas gör ondare än någonsin.

jag är nära nu. så nära den där kanten. jag kämpar emot och håller fast med allt jag har. men du är starkare än mej. du kommer att vinna och lyckas putta mej utför stupet.

jag vet inte hur jag någonsin ska kunna ta mej upp igen. jag känner mej liten och svag.

jag har inga krafter kvar.


jag förlorar inte bara en underbar pojkvän. jag förlorar min bästa vän.

en kille som jag ser upp till. som jag lär mej av. en kille jag kan dela allt med.

ingen känner mej som du. ingen känner dej som jag.

även fast vi är så olika, förstår vi varandra.

hur ska jag kunna släppa det?

hur kan du bara gå iväg från det? känner du att du kan lämna mej med huvudet högt, och veta att du gör det som är rätt? utan att vända dej om. utan någon som helst tvekan i hjärtat.


jag förbereder mej för fallet. det kommer att göra ont. ondare än jag kan föreställa mej.


/trudi

Av Trudi Fryksell - 6 november 2009 16:22

äntligen får jag komma bort lite. jag tror att jag behöver det.

vara med människor som gör mej glad.

min älskade syster får ta hand om mej lite. hon är bra på det. vi är egentligen separerade tvillingar. nu får vi vara tillsammans igen. en stund i allafall.

det här blir en bra helg. jag ska få skratta. ärligt skratt.

jag ska ta lämna mina tankar i stockholm. dom kommer ändå vänta på mej när jag kommer tillbaka.

jag åker med ett tomt sinne. som jag ska fylla med positiv energi, och ta med mej hem igen.


snyggve och tryggve, rapunzel och betina bongo, b1 och b2, trudi och dinah, föralltid och förevigt.


/trudi


Av Trudi Fryksell - 6 november 2009 07:20

allt blir mer och mer verkligt.

slaget som sakta kommer emot mej, närmar sej med stormsteg.

snart smäller det. hårt.

jag hatar det här. jag blir yr och spyfärdig.

varför måste du göra mej så svag? jag är stark. det vet jag. men när du är i närheten viker sej benen under mej.

jag känner med dej. när du har ont får jag också ont. jag vill ta din smärta i mej. jag vill att du ska må bra.


det ända som är värre än att må dåligt själv, är att se någon man tycker om må dåligt.

det är hjärtskärande. jag känner mej så maktlös. jag vill göra något. men kan inte.

jag vet att jag borde släppa det. jag kan ändå inte hjälpa dej. 

du bara stöter bort mej när jag kommer för nära.


jag vet att jag borde tänka på mej istället. det som ska hända kommer att döda en del av mej. jag måste bygga upp en mur. något som kan skydda mej.

hur snäll jag än är mot dej, så kommer du ändå att lämna mej.

även om jag skulle lyckas få dej lycklig, kommer du ändå att orsaka mej den värsta smärtan jag någonsin haft.

du skulle inte offra din egen sömn, bara för att jag ska kunna sova.

jag kommer aldrig få något tillbaka av dej. du skulle aldrig trycka bort dina egna känslor för att få mej att le.

vad jag än gör, vad jag än säger, kommer du bara känna hat mot mej.

ändå kan jag inte låta bli att stryka bort din ångest.


jag har så fruktansvärt ont. det verker överallt. ändå är det dej jag tänker på. att du ska må bra.


/trudi 



Presentation

Att inte vara någon annan än sej själv, i en värld som dag och natt gör allt för att förvandla dej till alla andra. Innebär att utkämpa den största kamp en människa kan utkämpa. Och aldrig sluta slåss.

Gästbok

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2009 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards