det var så skönt att se henne. men samtidigt var det jobbigt. hon är så snäll och klok.

jag visste ju att hon skulle fråga. jag visste inte hur jag skulle svara, eller reagera.

jag sa som det var. precis som det var. exakt hur jag kände. tårarna dunkade bakom ögonen. men jag höll tillbaka.

hon var också ärlig.

jag sa att jag kände med dej. jag sa hur du mådde. jag sa fina saker om dej.

men hon kände med mej. hon frågade hur jag mådde. hon sa fina saker om mej.

det värmde.

jag ville bara ösa ur mej tårar.

hon är en fin person.

alla säger till mej att jag fixar det här. dom säger att det kommer en dag då jag kan vara glad igen.

själv kan jag inte se den dagen. men ni borde ju veta.

ni är äldre än jag. ni har kännt som jag någon gång i erat liv. ni överlevde.

varför skulle jag då inte göra det?

kanske kommer det en dag då jag inte längre vill må dåligt. då jag inte låter någon dra ner mej.

en dag när jag hellre är lycklig ensam, än olycklig med någon annan.

/trudi

 

deniz

12 november 2009 18:29

Jag har lärt mig att jag kan vara ensam men jag är ändå inte det. Jag är inte ensam med mig själv.

Endast du kan välja att må bra.
/lillsis

http://denizfryksell.bloggplatsen.se

 

Mamman

12 november 2009 22:29

Jag önskar att du kunde se på dig själv genom mina ögon. Då skulle du se en tjej som är fullkomligt fantastisk. Om du än känner dig ensam så har du många med dig, många som bryr sig och älskar dig.
Puss

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

klockan är nu 05:49. jag vaknade 03:44 och kunde inte somna om.   ångesten smög sej sakta på mej, svepte in mej i den som ett täcke. jag ligger helt tyst i min säng men hör hur jag skriker inuti. är det ingen som hör? det är så skarpt så de...

jag vet vad ni ser. jag vet vad ni tänker. jag vet vad ni vill säga.   eran första reaktion är att fråga, men ni sväljer orden när ni inser att ni redan vet. det är så uppenbart. så ni låtsas att ni inte såg. ni vänder blicken mot mina ögon i...

ja, jag vet, det var alldeles för längesen jag skrev. ska försöka få med allt som har hänt sen sist.   jag har blivit gumor igen.    jag var i bollnäs för någon vecka sedan på lilla ariels dop. det var jätte mysigt. busade med mitt första gud...

oj, längesen igen. men jag är ju aldrig hemma nu för tiden.   i morse när jag skulle ta min morgon cigarett, så möttes jag av något jag nästan hade glömt fanns. värme och sol.    hela jag fylldes av energi och glädje. vårkänslor. idag var det...

förlåt, men jag har inte varit hemma sen i söndags när jag skrev sist. jag har spenderat hela veckan hos mrT. eller jag har varit hem korta stunder bara, men sovit hos honom. det är så otroligt tråkigt att vara hemma. det kryper i hela min kropp....