nu när jag ska bo ensammen har jag funderat på att köpa en mini dator. jobbig har tanken varit. jag fattar ingenting när det kommer till att köpa sånt. det är bara tråkigt. jag köper hellre kläder. slösa pengar på sånt där skrot. nej, inte jag inte.

men idag på lunchen var jag in på expert och skulle titta lite bara.

där var den. det var kärlek vid första ögonkastet. trodde aldrig man kunde bli så fäst vid en liten pryl. jag tänkte att det var ödet och 10 minuter senare var den min. en rosa huawei fick man tydligen på köpet. trevligt att jag äntligen fick veta vad en huawei är. har funderat på det ett tag nu.

min lap top är min bebis! den är så fin och söt. ljusrora och vit. jag är förälskad!

nu ska min lilla älskling få ladda i några timmar, sen ska vi spendera massa tid ihop.  

köpte en ny plattång också. vilket var på tiden eftersom man riskerar att bli skallig av att använda min gamla.

det nya redskapet som ska få mej att inte likna ett fågelbo så mycket är också rosa. jag är inne i en tjejig period.

funderar även på att köpa en rosa soffa att vila min lilla rumpa i.

nu ska jag se om jag hittar nån bra chick flick att mysa lite till. måsta passa på medans min mycket manliga sambo är bortrest.

men frågan är om jag kan slita blicken från min nya kärlek som ligger här brevid.

alla är rosa på insidan

/trudi

nu är jag hemma igen då. efter en natt i sundsvall.

efter en jul som blev som jag bad om att den inte skulle bli.

jag fick panik. saknaden efter dej pressade ut tårarna. det tog inte slut.

det värkte i hela mej. jag kände att något fattades, något viktigt. du.

det gör så ont. jag vet inte vad jag ska göra.

jag är så tom. helt tom. och ensam.

inte ens när jag är med min underbara familj känns det bra.

det är så fruktansvärt jobbigt. jag hittar ingen utväg. jag är helt vilsen.

om du bara kunde se hur jag plågas nu. känna min sorg.

jag ser inte hur det någonsin ska bli bra igen.

allt är ju bara fel. hela min värld har vänts uppochner. alla mina drömmar har slitits sönder och jag har ingen ork att söka efter nya. ser ingen anledning heller. jag blir ju bara sviken ändå. varför ska alla svika? och lämna?

fattar du inte hur ont det gör? jag går sönder.

jag vill inte vara den här människan. jag vill inte vara svag mer.

känner mer och mer hat mot mej själv.

hjälp mej nu. håll mej hårt nu. för nu faller jag. hårt.

/trudi

i don´t know how to love him.

what to do, how to move him.

i´ve been changed, yes really changed. in these past few days. when i´ve seen myself. i seem like someone else.

i don´t know how to take this. i don´t see why he moves me.

he´s a man, he´s just a man. and i´ve had so many men before.

in very many ways. he´s just one more.

should i bring him down?

should i scream and shout?

should i speak of love, let my feelings out?

i never thought i´d come to this. what´s it all about?

i´m the one who´s always been so calm, so cool, no lovers fool.

running every show.

he scares me so.

yet, if he said he loved me, i´d be lost i´d be frightened.

i couldn´t cope, just couldn´t cope.

i´d turn my head. i´d back away.

i wouldn´t want to know.

he scares me so.

i want him so.

i love him so.

nu har det varit tungt.

tiden går för fort för att jag ska hinna med. verkligheten hinner ikapp. den gör så ont.

jag vet inte varför det här händer mej.

det var jobbigt att säga hej då idag. då kommer vi ändå ses om några dagar.

hur ska jag då känna när vi säger hej då för sista gången?

det känns piss.

kanske skulle det kännas lättare om det verkligen var skit mellan oss. om jag visste att det inte fanns något kvar. men så känner inte jag. det känns som att vi inte är klara. det blev fel från början. vi fick aldrig det vi lovade att ge varandra. lugn.

jag önskar att jag kunde sluta tro på oss. jag önskar att jag kunde känna att det här är rätt, att det inte är meningen att vi ska vara tillsamans.

men det ända jag ser är att du är det finaste på jorden. du är en underbar kille som jag är så upp över öronen förälskad i.

hur kunde jag sabba det här?

vad gjorde jag som fick dej att gå?

är jag så fruktansvärt hemsk att leva med?

med tanke på att alla jag släppt in i mitt liv har lämnat mej, börjar jag ana att det är något alvarligt fel på mej.

kan du inte bara öppna ögonen och se det jag ser. vakna och känn hur fel det här är. ta inte bort mej från ditt liv.

imorgon åker jag hem. känner ingen jul stämning. men det ska bli skönt att träffa familjen. hoppas dom kan fylla mej med lite hopp. för just nu känns allt väldigt svart.

/trudi

idag är bättre. vaknade tidigt och tog det lugnt bara.

fattar inte att det är jul snart. känner ingen jul stämning alls. men det kommer väl.

åker hem snart. till min fina familj. saknar er varje sekund. ni är mitt allt.

längtar efter all värme ni ger. det ska bli underbart att fira ännu en jul med er.

det känns tråkigt att vara ifrån mr t. men jag är glad att han firar julen med sin underbara mamma och fina syster. hoppas att han kan få lite lugn.

jag hoppas också på lugn. men det är svårt att koppla bort allt.

jag har ritat lite idag. har inte gjort det på evegheter så kände att det var dags. det blev bara trams, men kul ändå.

idag vill jag bara vara.

/trudi

om man lider av panikångest, hypomani och depression är en ledig dag en mardröm

det kryper i hela mej. jag vill bara jobba.

jag skulle ha hittat på något om det inte vore för att min mage verker så.

min kära sambo utövar sin favorit aktivitet hos en vän.

vad gör jag?

jag försöker ta det lugnt. men blir rastlös direkt.

jag känner mej värdelös och överflödig när jag inte gör någonting. vilket jag vet inte är normalt, med tanke på att jag jobbar heltid.

men det känns så ändå.

samtidigt orkar jag inte ta tag i något. även små saker känns som enorma projekt.

jag vill alltså bara ligga här. men klarar inte av det.

jag kan inte slappna av.

tända ljus, göra te, se på film, mys med filtar i soffan, jag kan lika gärna skjuta mej själv.

ge hjärnan en chans att tänka igenom saker? nej tack du. det hjärnan vill tänka på bränner i hjärtat.

nu ska jag ta en tablett.

imorgon har jag en till ledig dag att kämpa mej igenom.

/trudi

jag kände hur lugnet kramade om mej. för första gången på länge somnade jag utan ångest och utan tårar.

mina steg blev lite lättare och andningen verkade fungera som den skulle.

jag fick inte känna så.

paniken spred sej i min kropp. jag kände hur benen blev förlamade. ryggen svek. jag föll ner på knä igen. som ett förtvivlat barn låg jag tillslut på marken och grät.

"stanna hos mej" hörde jag mej själv pipa fram.

jag fick förklarat för mej hur ful och äcklig jag är. jag är inget värd.

när alla tårar var slut, när jag torkat bort orden du spydde över mej, när jag sakta reste mej igen, kröp jag ner hos dej. jag drog mina fingrar sakta över din rygg. så lätt att jag knappt nuddade din mjuka hud. precis så som du gillar.

"jag killar dej tills du somnar" viskade min röst.

jag hatar mej själv.

hur mycket kan man förnedra sej själv? hur mycket hat kan man svälja utan att själv känna hat? jag slickar verkligen i mej skit.

jag orkar inte skriva mer.

/trudi

nu är den snart min.

platsen där jag ska bo. bara jag och min lilla katt. nu är vi ensamma igen paris.

det är så konstigt hur allt blir. man har verkligen ingen kontroll över vad som händer. för ett år sedan hade jag hela mitt liv klart för mej.

jag hade hittat han som skulle vara min. han som skulle dela resten av mitt liv med mej. vi skulle aldrig lämna varandra, då när vi äntligen hade hittat varandra.

jag hade precis fått ett jobb som jag trivdes jätte bra på.

allt var nytt.

jag gjorde misstaget att andas ut. jag slappnade av för en kort stund. i tron att allt var precis som det skulle vara.

jag var lycklig.

idag vet jag ingenting. jag vet inte vart jag kommer att vara om ett år, eller ens imorgon. men det gör mej ingenting. jag har valt att leva idag.

det finns inget som skrämmer mej så mycket som morgondagen. så varför ska jag lägga tankarna där? det är ju nu som räknas. det är ju bara nuet som jag kan påverka. sen och imorgon ligger inte i mina händer.

ingenting blir någonsin som man tror ändå. livet kan vända på ett ögonblick.

det ända jag vet är att jag klarar mej.

det är bara idag som jag behöver orka.

/trudi