hemkommen ifrån grekland. som var underbart på så många sätt. massa sol, nya härliga människor, en hel vecka med syster och goda drinkar.

att komma hem igen var också underbart. tillbaka till rutiner och jobb. jag är en riktig hemma potatis jag, och alldeles särskilt förälskad i mitt jobb.

   rhodos/ixia

men tillbaka betyder också tillbaka till ångest. den väntar alltid på mej. jag lärde mej för längesen att att den är omöjlig att fly ifrån. man kan ta pauser ifrån den, men inte gömma sej för den.

jag ska istället bli av med den.

f ö r  g o t t.

nu har jag äntligen fått en tid hos psykologen. om två veckor, men det känns som en evighet.

samtidigt har jag mått dåligt halva mitt liv, så vad är två veckor till?

jag längtar så mycket efter att få se honom. svara på hans frågor. höra hans åsikt. och kanske, kanske hitta en lösning på den här röran.

jag tror verkligen att han kan hjälpa mej och jag kommer att gå in i det där lilla rummet med hjärtat vid öppet.

under tiden måste jag bara försöka ignorera elaka demoner som vill att jag ska göra en massa dumheter och ha ögonen vidöppna, så att jag inte trillar ner i ett hål.

lever på solen jag fick i grekland just nu. den energin behövdes verkligen.

   härligt? ja, det var ju det.

nu hoppas jag på lite mer sömn och lite mindre ångest än föregående natt.

puss

/trudi